I väntan på hemgång

Ytterligare en halv arbetsdag har passerat och det är först nu tristess timmarna tar sin början.
Varför är det alltid så att eftermiddagarna på jobbet är dem segaste?

Min eftermiddag hemma vid kommer bli fullt ös medvetslös. Först ska det förberedas inför tvättstugan och sen snabba puckar till Fonzi för att sedan fortsätta hem för göra köttgryta och fortsätta i tvättstugan, är ni avundsjuka?
Det är inte jag på mig själv…

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *