Kategori: Gravid – I väntan på dig

Jo, tack, jag förstår vad folk pratar om att det är mot slutet magen skenar iväg med stormsteg. Tyvärr även bristningar för min del. Återigen var jag på väg att blurra bort dem men nej, jag vill visa er att det är okej. Det kommer blekna med tiden och många, många, många får bristningar under graviditeten. 
Tänk om alla skulle photoshoppa bort sina ”kärleksmärken”. Hur skulle då alla känna sig som fick sina första bristningar? Nej, bättre och visa sanningen och att det faktiskt inte är hela världen.

Hur känns allting nu då? Det är cirkus 5 veckor kvar och jag känner mig öm, tung och otymplig och väldigt färdig på att vara rund! MEN jag känner mig också sjukligt förväntansfull och pratar med den lilla som rör sig därinne dagligen. 
Efter att jag fick järndropp i förra veckan och börjat äta B12 känner mig lite piggare men sover fortfarande en stund mitt på dagen för att orka. 
På måndag ska jag till MVC och skriva det så kallade Förlossningsbrevet och jag har egentligen inte alls något koll på vad jag vill. Det får gärna gå rätt fort och så lite smärtstillande som möjligt (om det inte är uppåt väggarna för smärtsamt). Svårt att veta nu liksom! 
Idag ska jag iväg för att få bäckenet åtgärdat så att jag kanske kan gå lite mindre pingvinit och lite mer som mig själv. 

I fredags var vi iväg och köpte kläderna som Skrutten ska få åka hem i. För mig kändes det viktigt att de skulle vara lika nya som det nya lilla livet. Svårt dock att välja så neutrala kläder som möjligt och även knepigt att välja ut lagom varma/kalla kläder. 

Igår åkte vi förbi Nickes pappa för en fika och för att hämta massa babykläder från deras granne som så snällt skänkte det till oss. Idag har jag därför suttit och sorterat och rensat massor. 
Ja, som ni ser är det mycket rosa då det är två små flickor som haft dem innan så vi får helt enkelt se hur mycket av detta vi kan använda om lite mindre än två månader.

Igår var jag som jag nämnde hos MVC igen. Nu ses vi varannan vecka och om ett par veckor så blir det oftare än så. Fick lyssna på Skruttens hjärta som slog så fint och fick dessutom veta att ”den” redan vänt sig. Med det menar jag att den redan ligger med huvudet nedåt. Hade misstänkt det då jag haft sånt tryck nedåt men inte riktigt förstått iaf. 
Känner massa rörelser och ser hur hela magen rör sig i vågor. Så ballt! 
Fick dessutom massa olika braiga broschyrer om amning, hörseltest, PKU-test osv. Mycket är det att läsa men faktiskt väldigt intressant också. Jag passade på att fråga om pigmentfläckarna som jag fått i ansiktet kommer blekna. Inte för att de syns mycket men känns inte som jag. Fick råd att vara rädd när jag vistas i solen men att de nog kommer försvinna. Tömde ur mig hela mitt frågeformulär i och för sig men nu kommer jag inte ihåg något mer. 
På fredag ska jag iväg och ta nya blodprover då mitt HB (järnvärde) fortfarande är väldigt lågt enligt första testen. Så får se vad det visar sen! 
Som ni ser; nu närmar det sig med stormsteg!

Från och med igår har jag nu även gått ner på halvtid. Jag är så sjukligt trött vilket påverkar både humör, koncentration och mycket mer. Mitt hb är fortfarande lågt och bidrar antagligen till tröttheten men nu får jag en chans att sova ett par timmar extra på dagarna och vila mer. På det viset får jag troligtvis upp humöret och allt det andra på samma gång. 

Vad har annars hänt med mig och pyret på senaste tiden? Jag känner massa sprattel, mest när jag går och lägger mig men även ibland på dagarna känner jag lilla knytet röra sig. Skrutten vägrar dock flytta sig från min högra sida. Antar att den hittat den perfekta positionen, som att sitta i sin favorit fåtölj! Lika slapp som sina föräldrar antagligen!

Nu ska vi fika här hemma och se en film innan det är dags för sängen…