Presenter från babyshowern

Kolla vilka fantastiskt fina presenter som vi och Pyret fick av mina vänner och familj på min babyshower. Det var allt från blöjor och gosedjur till superfina kläder och annat användbart.


Gosedjurskatten föll Jennifer för på en gång så jag fick snällt förklara att den var till bebis.


Fick ytterligare ett set med min älsklings elefant från Lindex.


Den sötaste fleeceoverallen blev vår också! Jag är så kär i den och har bestämt att den absolut ska få följa med till BB.
Tack igen allihopa för era fantastiskt fina gåvor! ♥

Fortsätt läsa

Vecka 38 – Oro och ångest

Halvvägs in i vecka 38 idag (37+3) och det är exakt 17 dagar kvar till BF. Varje dag känns som en milstolpe för nu är det tungt. Jag har fått mer vätska i benen, fötterna och händerna och foglossningen är ett rent helvete. Idag tog det mig en timme för att gå till centrum, hämta Jennifer och sedan ta oss hem. Normala fall tar den promenaden max 20 min.

Jag har även haft huvudvärk de senaste dagarna och inget verkar bita på den. Kroppen har gått in i bunkra-mood, allt jag vill göra är att sova och äta.
Hade helt och hållet glömt hur tungt slutet är och denna gång tar verkligen priset. Förlåt för mitt klagande, jag vet ju att det fina som kommer sen är värt det även om det inte känns så just nu.

Magen har växt betydligt de senaste veckorna. Bilden till vänster är från vecka 35 och den till höger från idag. Pyret rör sig väldigt aktivt varje dag. Igår undrade jag om bebisen ville försöka gräva sig ut genom sidan på magen och hänvisade snällt till det mindre hålet.

Har så mycket ångest och oro också. Det gör det extra svårt att somna på kvällarna och det påverkar ju självklart humöret i den nedre riktningen. Tror att det är en ganska normal känsla men det gör den inte lättare för det. Är så rädd att inte räcka till för Jennifer, det känns som att jag sviker henne när vi ska åka in på förlossningen och BB. Samt att inget är förberett hemma för Pyrets ankomst sätter också lite ångest. Idag har jag och Jennifer fixat vagnen iallafall och BB-väskan är så gott som packad. Jag ska försöka packa Jennifers väska också så att den är förberedd.

Förstår att allt kommer lösas sig men nu får gärna dagarna skynda på att så att vi når mållinjen!

Fortsätt läsa

Kalashelg och överraskningar

Vilken helg av överraskningar det varit. Det hela började i fredags då jag lyckats fixa ihop familj och vänner för en överraskningsmiddag för Nicke. Jag hade valt en av restauranger i Högdalen för att verkligen kunna lura honom. Han hade aldrig gått på det om jag föreslagit något ställe inne i stan med tanke på att jag har svårt att bara ta mig till centrum.

När vi anlände till restaurangen strömmade folket ut från sitt gömställe och började sjunga. Var så kul att se Nicke bli så förvånad, då vet man att man lyckats.

Efter maten var det dags för presentöppning. Även här blev Niklas riktigt mållös! Jag hade frågat runt bland familj och vänner om de ville bidra till ett presentkort på en tatuering och det var riktigt många som ställde upp. Blev en bra summa så nu ska han bara boka tid och invänta Pyrets ankomst.

Lördagen började som vilken morgon som helst men planerna talade om annat, vi skulle åka ner till Nyköping och fira min kusin Johan. Eftersom Johan jobbade så var det bestämt att vi skulle bege oss efter att jag och Jennifer vilat.

Vi började med en fika hemma hos Johan och Isabell. Mormor och Jennifer körde en förfika medan kaffet rann till.

Isabell hade kört på stort och köpt hem två stycken tårtor. Det var en blå marsipantårta med blåbärsgrädde och en vaniljtårta med fruktgarnering.

Därefter var det dags för paketöppning och Jennifer ville självklart hjälpa till.

Det var en alldeles särskild present Johan fick av oss, en t-shirt med frågan om han ville bli gudfader till Pyret. Självklart sa han ja!

Dagen i Nyköping avslutades sedan hemma hos min morbror och fru där vi åt middag och gungade hammock. Nicke fick återigen en överraskningspresent. Den innehöll lite blandade ölsorter och ölkorv, en fantastisk trevlig present!

En härlig och fin helg har det varit och idag tackar jag att det är söndag för nu tackar min kropp för sig. Idag blir det mest vila och ta hand om hemmet så mycket som vi orkar samt att svärmor med familj kommer över på en lättare fika.

 

Fortsätt läsa

Liten hjälpreda

Vad det händer saker! Nya lägenheten börjar ta form och jag kan verkligen se hur fin den kommer bli.
Igår anlände vårt nya kök. De skulle komma med leveransen mellan 7-11, så vi alla trodde att de skulle komma närmare 11 än 7. Tji fick vi! Klockan 7 ringde de och sa att de var en kvart ifrån oss. Jag fick snabbt svida om och springa ner och öppna åt dem, sedan snabbt upp och hämta Jennifer. Iklädd pyjamas och sandaler tog hon tag i golvet och sopade.

Blev meddelade att de enbart levererat 6 av 7 kollin. Jag förstod just då inte riktigt vad det innebar utan tänkte dumt att de kanske lyckats lasta om kollin:a.

Jaja, bråttom som jag hade iväg till barnläkaren med Jennifer hann jag helt enkelt inte ägna så många fler tankar åt det just då. Vi skulle kolla upp hennes egna fot som hon gärna snubblar lite extra på. Normaltvis brukar de inte kolla sådant innan barnet fyllt tre men Jennifer fick en remiss till en ortoped. Mycket eftersom både jag och Nicke är rejält plattfotade och jag dessutom haft en hel del bekymmer med vristerna och fötterna.

Direkt efteråt lämnade jag på dagis och tog sedan tag i att börja bocka av köket. Redan efter hälften insåg att jag massor av saker saknades. Fick ringa IKEA och fråga vad vi skulle göra. De meddelade att pallen/kolli:t var borta och de hade 48 timmar på sig att hitta den. Jag fick inte veta vad som händer om de inte hittar den men det kommer jag få göra imorgonbitti. Leveransen har strulat mycket så jag hoppas på en viss form av kompensation iaf.

Helt slut slängde jag mig i soffan och käkade lite lunch innan jag slocknade på en liten lur på sisådär två timmar. Snacka om att vara en boll på jäsning nu!
Vettetusan vad som hänt med min mobilkamera heller. Bilderna blir rätt suddiga men kände att det var bättre än inga bilder alls.

Fortsätt läsa

Födelsedag och bebismys

Igår var det ingen vanlig dag utan det var Nickes 30 års dag. Jag och Jennifer gick upp strax innan sex och smög fram presenten vi köpt dagen innan i Farsta. Sedan gick vi ut och väckte pappa med lite sång och Jennifer fick stolt räcka fram presenten.

Efter att jag lämnat Jennifer på dagis gick jag upp till centrum för att möta Madde och hennes lilla son. Jag visste att det skulle dröja en stund innan hon kom men jag tycker att det är skönt att få sitta på ett café själv och bara lyssna på ljudbok. Det är en stund att varva ner på!
Jag hade hunnit bli superhungrig så beställde en stor baguette med ost och skinka. Sorgligt nog hade jag lätt kunnat äta en till! Tror min kropp börjat bunkra inför förlossningen för jag är nästan konstant hungrig.

En timme senare mötte jag upp Madde och vi gick till vårt andra café i Högdalen. Det var längesen vi fick chansen att ses och bara prata så två timmar senare bröt vi upp. Då var jag helt slut. Hur man nu kan bli så färdig av att bara sitta!?

Väl hemma gick luften ur mig och jag fick inte mycket mer gjort. Nicke kom hem sent så det blev inte heller så mycket firande. Tycker helt ärligt synd om honom! Blev inte mycket till uppvaktning alls på den stora dagen, men vi fick en mysig kväll innan det var dags för oss att krypa i säng.

 

Fortsätt läsa

Totalt överraskad med Babyshower!

Vilka fantastiska vänner jag har som idag helt bländat mig med sin omtanke! Jag kan inte komma över hur fint ordnat allting var och vi hade sådan tur med vädret. Tänk att ni ville göra detta för mig!

Dagen började i princip precis som vanligt. Jag hade en riktigt tuff natt så jag slumrade till på soffan medan Jennifer tittade på Pippi. Vid åtta väckte hon mig och vi gick och åt frukost. Pratade lite med svärmor som vi skulle träffa efter vilan i bandängen och bestämde tid. Sedan busade vi på hemma och gick och la oss vid 11. Nicke väckte oss sedan vid halv två så att vi skulle hinna äta lunch innan vår träff i parken.

Intet ont anande började vi gå till parken. Vi hade bestämt att mötas vid djuren och på avstånd kunde jag se lite ballonger och tänkte ”Mysigt, några har barnkalas!”
Vi var lite småsena så jag försökte vanka på så fort jag kunde och väl framme hälsade vi på farmor och faster och de skrattade lite åt mitt snygga stödbälte. Helt plötsligt kommer en drös tjejer/kvinnor fram och ropar ”SURPRISE!” De var så många att jag blev helt stum och överrumplad. ”Barnkalaset” var ju för mig och min alldeles första och sista babyshower!

De hade samordnat en knytisfika med hembakat och allt var så himla gott! Det fanns kärleksmums, cupcakes, typ cheesecakesnittar och mycket annat gott.

De vackra cupcakesen hade Tessie gjort och frostingen var supergod!

Det kändes så fantastiskt att så många var där och jag tror jag hann byta ett par ord med allihopa. Förutom att fika fick alla skriva upp när det tror att Pyret tänker smita ut i världen samt fylla i kön, vikt, längd och ögonfärg. Jag är först ut med 1 september och sist ut min mamma med 12 september. Ingen trodde på efter beräknat datum eller på datumet! Bara för det går jag säkert över två veckor bara för att.
 
Våra fina flickor! ♥
Tessie´s Kelly till vänster och på den högra bilden har vi Ida´s två flickor, Elisa och Alina, samt Madde och Ida´s dotter Ellen och ja, min ögonsten också. Får se om det smiter in en liten pojke i gänget snart!
  
Förutom att de redan surprisat ögonen ur mig fanns det ett presentbord också. Jag blir så mållös!

Jag fick hjälp av Elisa och Jennifer med presentöppningen. Det är ju en självklarhet att barnen ska vara med vid sånt. Vi fick så himla mycket fint till Pyret. Ska fota av allt så att ni får se!

Idag är det en trött men väldigt lycklig mamma som går och lägger sig!
♥ Tänk att ni ville göra detta för mig ♥

Fortsätt läsa

Prinsessan får nobben!

Hallå och ursäkta min frånvaro!
Det blev ett par hektiska dagar MEN vi har äntligen fått nycklarna och idag inleddes rivningen ordentligt. Känns så spännande och vi är så redo att flytta. I nästa vecka ska jag sätta fart och packa det sista, eller åtminstone det vi kan vara utan tills vidare.
Jag blev äntligen sjukskriven i måndags också så nu har jag ytterligare en sak mindre att tänka på och kan lägga mer fokus på att vila kroppen i den mån det går.

Idag har det varit minst sagt lika mycket att göra men massa trevligt. Efter att jag och Nicke gått och lämna Jennifer på förskolan drog jag in till Creative Headz på hornsgatan och min frisör Isabelle.

Efter miljoner av foliebitar i håret hade mitt ansikte bytt färg från rosa till rödlila. Det var varmt! Men oj, så värt att gå till någon som vet vad hon gör. Vi fortsatte denna gång att arbeta bort de röda pigmenten jag har kvar i längderna efter all min hemmafärgning och trollade bort min utväxt som blivit riktigt lång. Nästa gång kanske vi äntligen kan börja leka med lite roligare nyanser eller så blir det ytterligare en blondering. (Jag glömde ta en efterbild)

Tre timmar senare kurrade min mage högt och jag smet in på ett café alldeles i närheten och åt en Ceasarsallad. Hade lätt kunnat få i mig en till men det fick räcka för stunden.
Utanför apoteket i Mariatorget tyckte jag mig känna igen en person som precis var på väg in i sin bil, pappa! Vad är oddsen? Så jag fick skjuts hem efter en liten tur till centrum där jag hämtade ut två paket. Bland annat Pyrets bäddset, som jag håller tummarna är rätt denna gång.
 
När vi hämtat Jennifer stannade vi kvar ute på gården en stund. Hon ville cykla lite och hittade sedan två ödlor som pappa fått hos tandläkaren till Jennifer. De tyckte hon jättemycket om och fortsatte att leka med resten av dagen. Vi småsnackade lite med ”våra” byggarbetare och såg till att de gjorde sitt arbete. (Vilket jag inte alls betvivlade.) Helt plötsligt fick vi en gamla Expressen från 1966 nedslängd. Hur den lyckats bli sparad i så många år är för mig en gåta men det var riktigt kul att se. 2 november fick tydligen prinsessan nobben. Vilken prinsessa har jag ingen aning om!
,  
Kvällen avslutades sedan med chorizogryta och soffmys. Jag och Jennifer tittade på Pippi och efter att hon somnat satt jag och bara stirrade på magen en stund. Pyret bökade runt för fullt. Ibland undrar jag vad liten sysslar med! Hade inte i närheten av så mycket rörelser med Jennifer. Idag är det dessutom enbart 10% kvar av graviditeten, imorgon går vi in i vecka 36+0 och Pyret ligger med huvudet nedåt och är lätt ruckbar. Sakta men säkert når vi i mål med allt!

Fortsätt läsa

Ingen gör smulpaj som min pappa

Efter att jag och Jennifer vilat idag tog vi en tur ner till mina föräldrar. Jag behövde fly hemmet för ett par timmar så då passade det perfekt att besöka dem. Ni vet, ibland måste man komma hemifrån innan väggarna kryper för nära inpå.
När vi kom ner hade pappa gjort en smulpaj med äpple och rabarber. Perfekt söndag! Jag vet inte hur han gör men hans smulpaj är alltid så god. Älskar den blir lite krispig och snudd på knäckig i toppen. Hittills har jag aldrig lyckats själv, så jag använde det som en ursäkt att ta en extra bit för min del också!

När vi fikat klart gick vi alla ut i vardagsrummet och mina föräldrar fick känna på ordentligt hur Pyret bökar runt därinne. Mamma blev riktigt impad över dessa rejäla sparkar och bökningar som kom.
Det var skönt att vara där ett tag. Mitt huvud som börjat kännas riktigt låg igen fick en skön paus där och vi pratade om lite allt möjligt. Fick tid att ventilera min oro över allt med flytt, renovering och bebis som ingen tyvärr kan påverka. Känns lite lättare nu även om humöret fortfarande inte vill sig riktigt.

Vid 17 åkte vi hem till Nicke som förberett middag, köttbullar och potatismos. Det är en härlig känsla att komma hem till dukat bord. Oftast är det ju jag som är hemma först så det sker inte så ofta.
Vi avslutade kvällen med Jennifer i soffan tittandes på Pippi Långstrump, som blivit nya favoriten här hemma. Vi kramades och prata om att imorgon börjar dagis igen och det märks tydligt att hon saknat det. Jag ser framemot att lämna henne där imorgon! Anser att det är så det ska kännas också.

Nu sover hon gott i sin säng och jag tänkte bara kika in här innan jag ska fortsätta att se säsong sex av American Horror Story. Imorgon hoppas jag på en riktigt bra dag utan strul någonstans! Vi ska iväg och skriva de sista papperna och sedan ska jag till MVC läkaren. Så håll era tummar och tår att det går bra.

Fortsätt läsa

Jämför magen i vecka 35

Nu börjar det närma sig slutet med stormsteg. Jag hoppas att ni inte tycker jag tjatar men nu är det spännande…och tungt! Varje dag pendlar jag mellan flicka och pojke. Jag får inte grepp om min magkänsla alls, men den hade jag inte så mycket förra gången heller. Dock lutar jag nog oftast åt en pojke.
Men magen ja! Den är stor och väldigt framtung annars är formen såg gott som densamma. Jag har nästan konstant tyngd nedåt nu och vissa stunder gör det ruskigt ont men inga förvärkar ännu.

Värst är fortfarande smärta av foglossningen. Trodde inte att det kunde vara så förjävligt men ack så fel jag hade. Sömnen har börjat bli lidande. Har svårt att somna och vaknar flera gånger per natt men jag försöker tänka tappert att det snart är över.
Ligger jag på sidan värker det som tusan och ligger jag på rygg kan jag knappt andas. Tänk att man förtränger sådana saker så snabbt! Just andningen kommer jag ihåg hur svårt jag hade det med Jennifer med.
Men nöjdast är jag att slippa halsbränna denna gång. Den var vidrig med Jennifer och startade ungefär redan i vecka 25 tror jag.

Väldigt nervös inför hur vi ska hinna med allt framöver men vi väntar med spänning att möta vår nya redan älskade lilla medlem!

Fortsätt läsa

Kvällen som räddade dagen

Gårdagen kunde inte börjat mycket sämre än den gjorde. Efter allt strul med myndigheter, mäklare och semestrar i och med köpet av vår nya lägenhet trodde vi att allt äntligen var i mål men så var det inte. Banken väntade tydligen fortfarande på en bekräftelse och därför blev vårt planerade tillträde förflyttat från måndag till onsdag. Jag fick dessutom sitta och jaga mäklare och andra personer för att rodda om vår planerade renovering. I det här laget var jag i upplösningstillstånd och hade redan sett kvällen avslutas i tårar.

Vid 16 parkerade vi bilen och jag försökte lägga det jobbiga bakom mig. Vi skulle på middag hos Tessie och hennes fina lilla familj. Kändes så lyxigt att kliva ut på deras lummiga lilla altan och få njuta av uppfriskande välkomstdrinkar. Till och med Jennifer fick en söt liten drink.

Den fina värdfamiljen, dock med en JP som var fullt upptagen med middagen.

Middagen blev hamburgare serverade i Brioche- och frisco bröd. Tillbehören var läckra! Först basgrejer som gurka, tomat, lök och sallad men det fanns även guacamole och nachochips om man ville göra en lite mer mexico-inspirerad burgare.

När maten var bort dukad kom fruktfatet ut och vi trodde att det var nu blir det bara lite plock och mys. Mys fortsatte MEN det var supertjusig efterrätt också med de godaste hallonen jag någonsin ätit.

Återigen hade Tessie tänkt på Jennifer och gjort en supersöt lite efterrätt till henne med. ”Ply” blev hiten! Paraplyet alltså.

Vi avslutade kvällen med fortsatt prat. Det var längesen vi sågs så hade en hel del att catcha up. Jennifer underhöll deras Kelly med lite tutande och tittut-lek.


Kvällen blev helt fantastisk och lyfte verkligen taket av dagens alla nederlag. Vid 20-tiden tackade vi för oss och begav oss hemåt. Trodde aldrig Jennifer skulle hålla sig vaken hela vägen men det gick och hon somnade snabbt i sin egen säng när vi kom hem.
Ser framemot att ses med mycket kortare mellanrum framöver men nu börjar vi med att leva på den här kvällen en liten extra stund!

Fortsätt läsa