Vi tjuvstartade VABruari

Hej 1 februari och välkommen sjukdomsmånaden!
Fast för oss har det förstås redan startat. I måndags ringde de från dagis och sa att Jennifer hade misstänkt ögoninflammation och jag gick genast dit och hämtade hem henne. Jag kunde se en liten färgskillnad på det ena öga men annars verkade det ingen fara.

Hennes humör har varit på topp trots lite irriterat öga, så vi har faktiskt haft riktigt mysiga dagar. Eftersom snön låg kvar så gick vi ut på en pulka-tur på tisdagen. Eller tur, Jennifer bestämde sig för att hon enbart skulle dra pulkan själv. Vi hann med gungning och lite lek i sandlådan också innan vi tog vagnen till centrum. När vi gick hem var det perfekt mellanmålstid så Jennifer fick en banan som slank ner i en rask takt.

När vi slog upp ögonen på onsdagen hade det konstiga röda förflyttat sig från det ena ögat till det andra. Fortfarande ingen jättefara och hennes humör fortsatte att vara på topp. Hennes ”nej, jag vill inte” är så gott som bortblåst och ingen kan vara gladare än mig för det.
Mammas stora älskling!

Jag hade lite småpanik över hur dagen skulle flyta på då vi skulle bli strömlösa mellan klockan 12-15, men med lite planeringen grejade vi även det galant. Kvart i tolv hade vi ätit lunch och stod redo för att bygga snögubbe ute på gården. Fast än det var hejdlöst många år sen jag byggde lyckades vi få en storögd snögubbe på plats. Min rygg var inte superglad och jag insåg återigen att jag verkligen måste köpa en par termobyxor.

När vi började tycka att det blev trist på gården tog vi en ”nad” till centrum och gick och fikade. Nicole sov fortsatte att sova och jag och Jennifer mös med lite bulle och juice.

En glad tjej åkte vagn hem från centrum med en påse ballonger som hon fick välja i leksaksaffären. Av allt som fanns så valde hon just den påsen med ballonger, ingenting annat var intressant.

Så blev det torsdag, idag alltså. Efter en rätt stökig natt vaknade vi först vid åtta. Jag kände på en gång att Jennifer hade feber, hennes händer brann. Mycket riktigt, 38,5 mätte tempen, men inte märktes det. Hon var lika glad dock inte lika matfrisk. Det är viktigt att dricka mycket vid feber så vi frestade henne med äppeljuice som är hennes favorit.
Allt eftersom dagen passerade blev hon tyvärr bara sämre och sämre. Nu rinner näsan och hennes hosta har blivit värre, samt feber steg till 39,3 med Alvedon kvar i kroppen. Mamma hjärtat gör ont att se henne så sjuk!
Jag gissar på att hon fått influensa och än så länge har vi andra klarat oss. Dock känner jag mig väldigt konstig i halsen men hoppas det bara är något allmänt skit som satt sig i luftvägarna. Jag hoppas bara att Nicole klarar sig och att Jennifer snart är på benen igen!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.