Nicoles dop - 24 februari
2018-04-15 @ 22:34:19 /
Kategori:
Mitt liv
/
Permalänk /
Kommentarer (0)
Trots en vecka fylld av sjukhus och RS-virus stod vi finklädda när lördagen kom i Brännkyrka kyrka för att ge vår älskade Nicole sitt namn. Det var väldigt mycket känslor som bombarderade oss och jag hade väldigt nära till tårarna så gott som hela tiden. Jag sjöng en skakig "Vart du än går" och Jennifer slog rekord i hur många gånger man kunde gå fram och tillbaka. Men barn är barn och för oss gjorde det ingenting!
Stolta gudföräldrar, Johan och Johanna.
Efter avslutad ceremoni samlades vi alla för dopfika. Tanken var att jag skulle gjort tårtorna själv men eftersom vi tillbringade veckan på sjukhus panik beställde vi tre stycken helt vita tårtor som jag och vår granne sedan dekorerade. Trots så kort om tid så blev bordet, dekoren och ja, hela dopet bättre än vad jag kunnat tänka mig. Det hade aldrig gått utan all hjälp vi fick omkring oss och jag måste återigen tacka!
Vilka fantastiska presenter hon fick också! För att nämna några: stol, klossar och kuddfodral från Rofa design (roligt nog inte allt från samma person men de hade lyckats välja samma motiv), halsband med månadssten och stjärntecken, broderad tavla, doptallrik med foto och mycket mer.
Här fotade Tessie mig och tavlan Nicole fick av dem. Så himla söt!
Från wish hade jag beställt två matchande klänningar till flickorna. Jennifer valde den lila färgen och sedan föll det sig naturligt att vi andra körde på lila tema också.
När all städning var avslutad var även vi helt slut. Vi packade in oss och alla presenter i bilen och rullade ner till mina föräldrar för att få lite mat i magen. Väl hemma däckade barnen fort och det dröjde inte länge innan vi gjorde dem sällskap in i drömmarnas värld.
♥ Tack alla som kom och gjorde Nicoles dag alldeles underbar! ♥
Sol Nicole





Efter avslutad ceremoni samlades vi alla för dopfika. Tanken var att jag skulle gjort tårtorna själv men eftersom vi tillbringade veckan på sjukhus panik beställde vi tre stycken helt vita tårtor som jag och vår granne sedan dekorerade. Trots så kort om tid så blev bordet, dekoren och ja, hela dopet bättre än vad jag kunnat tänka mig. Det hade aldrig gått utan all hjälp vi fick omkring oss och jag måste återigen tacka!






