Och så var det igång här hemma, tandsprickningen! Känns som att det dröjt lite längre med Nicole jämfört med Jennifer och vi har varit bortskämda med en liten sol hela tiden, så detta mer gnälliga humör kom lite som en överraskning. Jag har, sedan förra veckan, haft lite jobbigare nätter då hon legat och gnytt och varit svår att lugna. Trodde att det berodde på att vi befinner oss i ett av de välkända utvecklingsstegen men idag så jag en liten liten spricka i tandköttet. AHA, kände jag då! Försökt roa till dagen med lite bad och nu sover hon i vår säng tills det är dags att hämta storasyster för lite ute lek.