Min industrialpiercing
Sisådär ett år senare har jag äntligen fått sätta min industrialstav på plats. Precis som min piercare informerade mig så har läkningen i brosket tagit en otrolig tid och har till och från varit ganska smärtsam. Det var i början av april 2016 som jag slog till och bokade min fin fina julklapp som jag fått av Nicke. Dag ett gick riktigt bra men sedan kom ett par otroligt smärtsamma dagar då jag fick käka alvedon för att palla. Det blev både svullet och ömt, men det är ju faktiskt sådant man får räkna med. Följande månader kände jag sedan att allt gick åt rätt håll tills min "bump" kom, eller knöl. Den värsta var på insidan av nedersta hålet men även det översta blev utsatt. Jag googlade och insåg till min fasa att det kunde vara keloider, något som med största sannolikhet behövs skäras bort. Ve och fasa! Fast det kunde även vara läkningen... Eftersom jag vet att man inte ska ta ut smycket om det verkar irriterat fortsatte jag att rengöra med saltlösning och även tea tree oil. Sakta men säkert försvann den översta men den nedersta var kvar. Strax efter att sommaren tog slut insåg jag att ömheten i översta hålet äntligen var gone. Bara att vänta ut det sista som behövde läkas lite mer. Så i förra veckan slog jag till och drog in till Platinum Ink piercing igen och då fick jag äntligen sätta staven på plats. Nu är det ömt igen och örat har "växtvärk" som de kallade det. Men nu är man mer van och vet att det snart kommer lägga sig. För dig som går i tankar att göra något hål i brosk, såsom överdelen av örat, tänk då på att läkningstiden är lång och ganska jobbig. Fast som man säger "vill man vara fin får man lida pin"!